apotekaren

Så har man äntligen semester. Och för alla er därute som inte vet vad det innebär så ska farbror Leif förklara nu.

Det innebär att intorkade kontorsråttor (som undertecknad) får för sig att göra saker som de inte kan eller har talang för. Kanske det är det Parsons omfördelningsprincip på individnivå syftar på, Särke?

Nåväl, glada i hågen satte jag och min kompis (570 högskolepoäng tillsammans) igång med att renovera uteplatsen på min fiskestuga. Timmer och rätt utrustning fanns på plats. Först bröt vi upp den gamla parketten bara för att konstatera att den som gjort jobbet först (min farfar) kunde sina saker. Jag har en fruktansvärd träningsvärk pga de miljoner spik som prickfritt ankrade det gamla schabraket.

Nåväl med golvet borta var det bara att fortsätta med renoveringa av plintar och skruvning av trall. Vi var rätt glada den morgonen över att vi slapp spika då det blev tungt med whisky kvällen innan. Min polare fällde den gyllene repliken efter att vi i fem minuter håglöst betraktat ett simpelt problem: "Ja, just nu har vi väl en kumulerad intelligens som en lobotomerad sork." Men manuellt arbete har en bra egenskap: den botar faktiskt rätt kraftiga bakfyllor.

Som ni märker på mitt självbelåtna språk så blev slutresultatet rätt bra. Hyfsat i våg och rätt stabilt blev det nya golvet. Ska försöka publicera en bild på det. Annars är alla välkomna till Ruskträsk för att inspektera det hela.

I dag har jag dessutom kört röjsåg. Det är märkligt tillfredsställande på ett maskulint sätt.